Nu är tävlingsåret 2016 över och topplistorna annonseras.

Uno blev 2a bästa lc pi och 5a bland utställningar. Han tar det hela med ro.

Wili blev 6e bästa veteran då han hann med en utställning innan året tog slut. 10e bästa lc basenjin avslutade han sin karriär med.

Moja utses till den bästa supporten. En helt inofficiell lista som hennes matte just gjorde.

God jul hälsar Rudolf, tomten och paketet 

Jag tog med mig Wili och Uno till stranden. Vi gick Apelviken fram och tillbaka och det blev 3 km. Vindstilla dessutom och solnedgång.

Vi önskar er en trevlig Lucia.

Nu har vi snart varit här i en vecka. Under denna tid har vi varit på stranden...

varit på ringträning...

tagit Luciabilder...

och tränat LC.

Undra vad vi ska göra nästa vecka?

Igår var det dags för Wili att göra sin officiella debut i veteranklass. Han slog på stort direkt och gav sig på Sveriges största utställning. Humöret var på topp och han var taggad till tusen. ALLA hundar skulle undersökas och flörtas med. Så här många hundar hade han inte sett på typ 6 år.

Det var svårt att sia om resultatet i ringen då domaren inte höll någon röd tråd ( eller, jag såg ingen iaf). Tre veteranhanar deltog. Wili skötte sig nästan helt perfekt. Han hade kunnat ta det lite lugnare i rörelse annars var han helfokuserad och vi hade jättekul. Domaren dömde hunden på bordet. Jag kan ha svårt att hålla uppe armarna så länge pga min sjukdom och att domaren just då började dricka kaffe och skoja med ringsekreteraren gjorde inte saken bättre men jag lyckades ändå hålla ut. Vi fick visa tänderna själva och Wilis tänder fick komplimangen "perfect".
Hur som helst så charmade han till sig en vinst i klassen och fick därmed sin första titel, svensk veteranvinnare 2016.

Sen var det tävlan om bästa hane. Domaren stod länge och valde ut de fyra bästa. Till slut pekade hon på oss och Wili slutade som 4e bästa hane. Inte illa pinkat för att vara gubbe.

Efter att tikarna gått så var det tävlan om bästa veteran. Vi mötte en 13årig finska i toppkondition. Domaren började med att fråga hur gamla våra hundar var och sedan fick vi springa ett varv. Tiken vann pga sin välbevarade kondition i den höga åldern.

När bedömningen var klar så fick han ut och pinka innan det var monterjobb på schemat. Wili har suttit där en gång förut och han älskar all uppmärksamhet. Under en timma var det konstant folk som klappade och pratade med honom. Han satt, låg och däckade på bordet. Ju mer dom kliade desto mer låg han ner. Till slut låg han på rygg och ville ha magkli.

Jag tror att han gärna kommer tillbaka nästa år.

Natten var tuff för mig och Uno. Vi hade svårigheter att sova på tåget.

Jag fick dra upp honom när det var dags att stiga av på Arlanda. Biljetten var bokad till centralen men vi gick av en station innan. Det visade sig att det fick man inte göra utan att betala 120 kr men eftersom jag hade då söta hundar så slapp jag avgiften denna gång.

Det var glada hundar som fick träffa mormor och morfar igen. Vi körde till hotellet i Upplands Väsby där det kryllar av hundar. Gick en promenad och sen somnade dom på rummet.

Vi fick vårt rum lite senare och vilade hos mormor och morfars rum under tiden. I vårt rum fick vi flera sorters hundgodis, tandtugg och bajspåsar. Verkligen generöst eftersom hundarna inte kostar något extra.

Efter vilan gick vi en lång runda i en urskog. Där fanns fornlämningar från vikingatiden och även en hundhage.

Hundarna är dödströtta och det har inte varit några problem att lämna dom ensamma på rummet.
Nu vilar vi oss i form inför morgondagen.

Nu är vi på väg i egen kupé. Jag gick till stationen och väntade på husse där. Det var fullt med folk när vi kom men hundarna brydde sig inte.

Vi bäddade direkt och Uno och Wili har egna sängar något som Uno tycker är onödigt.

Han sover hellre trångt.
Moja delar brits med mig.

God natt.